Guide 01Guide 01 · 16 september 202616 September 2026 · MetodMethod

Kostnad per sparad kWh — så räknas den i praktiken Cost per saved kWh — how it is actually calculated

Boverkets formulär kräver talet av varje energiexpert. Ingen föreskrift säger hur det ska räknas fram. Vi tog åtta publicerade åtgärder där både investering och kr/kWh redovisas, och räknade baklänges. Boverket's form demands the figure from every energy expert. No regulation says how to arrive at it. We took eight published measures where both the investment and the kr/kWh appear, and worked backwards.

I energideklarationens avsnitt Rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder finns två fält per åtgärd: Minskad energianvändning i kWh/år och Kostnad per sparad kWh i kr/kWh. Det första är en fysikalisk uppskattning. Det andra är en ekonomisk beräkning — och där tar vägledningen slut. In the declaration's Rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder section, each measure carries two fields: Minskad energianvändning in kWh per year and Kostnad per sparad kWh in kr/kWh. The first is a physical estimate. The second is an economic calculation — and that is where the guidance runs out.

Vad föreskriften säger: ingenting What the regulation says: nothing

Vi sökte igenom BFS 2026:10 (BED 13) i sin helhet. Orden kalkylränta, livslängd, nuvärde, annuitet, lönsamhet och besparingskostnad förekommer inte en enda gång. Föreskriften kräver bara att besiktningen görs så att ”anpassade och kostnadseffektiva rekommendationer om åtgärder kan lämnas”. We searched BFS 2026:10 (BED 13) in full. The words kalkylränta, livslängd, nuvärde, annuitet, lönsamhet and besparingskostnad do not appear once. The regulation requires only that the inspection be carried out so that "anpassade och kostnadseffektiva rekommendationer om åtgärder kan lämnas".

Boverkets energideklarationshandbok har ingen sida om åtgärdsekonomi över huvud taget, och Boverkets egen hållning är att detta ligger inom ”den certifierade energiexpertens ansvar och kompetens”. BeBo säger det rakt ut: Boverket's declaration handbook has no page on measure economics at all, and Boverket's own position is that this falls within "den certifierade energiexpertens ansvar och kompetens". BeBo puts it bluntly:

”Det finns inga källor som anger vilken kalkylränta du ska använda.”
BeBo · Vägledning – Lönsamhet och kostnader

Metoden är alltså helt överlämnad åt den som skriver deklarationen. Och registret sparar bara de två talen och en kort beskrivning — aldrig antagandena bakom dem. The method is therefore left entirely to whoever writes the declaration. And the register stores only the two figures and a short description — never the assumptions behind them.

Så räknade vi baklänges How we worked backwards

Om metoden inte står någonstans, går den att läsa ur resultaten. Vi letade upp åtta publicerade åtgärder — i energideklarationer och åtgärdsrapporter — där både investeringen och kr/kWh redovisas i samma dokument, och prövade två kandidatformler mot varje par. If the method is written down nowhere, it can be read out of the results. We found eight published measures — in declarations and åtgärdsrapporter — where both the investment and the kr/kWh appear in the same document, and tested two candidate formulas against each pair.

Resultatet är entydigt. Den enkla divisionen missar med 30–47 % i samtliga åtta fall. Annuitetsmetoden träffar alla åtta — och den ränta som faller ut ur varje enskilt fall ligger anmärkningsvärt samlad. The result is unambiguous. The simple divide is wrong by 30–47 % in all eight cases. The annuity method matches all eight — and the rate that falls out of each individual case clusters remarkably tightly.

kostnad per sparad kWh = investering × annuitetsfaktor(r, n) ÷ kWh per år

där annuitetsfaktor(r, n) = r ÷ (1 − (1+r)−n)
r ≈ 0,030
n = åtgärdens ekonomiska livslängdthe measure's economic life

Ett fall, genomräknat One case, worked through

En solcellsanläggning på 5,4 kW i en åtgärdsrapport för villa: 4 800 kWh/år, investering 70 000 kr, ekonomisk livslängd 25 år. Rapporten publicerar 0,84 kr/kWh. A 5.4 kW solar array in a villa åtgärdsrapport: 4,800 kWh/yr, investment 70,000 kr, economic life 25 years. The report publishes 0.84 kr/kWh.

annuitetsfaktor(3 %, 25 år) = 0,03 ÷ (1 − 1,03−25) = 0,057428
0,057428 × 70 000 kr = 4 020 kr/år
4 020 ÷ 4 800 kWh = 0,8375 → 0,84 kr/kWh

Den enkla divisionen hade gett 0,58 kr/kWh — 31 % fel.The simple divide would have given 0.58 kr/kWh — 31 % out.

Åtta fall, tre oberoende upprättare Eight cases, three independent producers

ÅtgärdMeasure kWh/åryr InvesteringInvestment n EnkelSimple AnnuitetAnnuity PubliceratPublished
Solceller 5,4 kW, villaSolar 5.4 kW, villa 4 80070 00025 0,580,840,84
Byte undercentralNew district-heating substation 5 200200 00025 1,542,212,21
BergvärmeGround-source heat pump 109 000950 00025 0,350,500,51
FTX-aggregatHeat-recovery ventilation unit 16 100300 00025 0,751,071,07
Byte undercentral (2)New substation (2) 14 200400 00025 1,131,621,62
Tilläggsisolering vindAdded attic insulation 75 980200 00050 0,050,100,10
IMD varmvattenIndividual hot-water metering 27 905168 00010 0,600,710,71
Prognosstyrning värmeWeather-forecast heating control 66 953111 16515 0,110,140,14
Alla belopp i kr. Kolumnerna Enkel och Annuitet är våra beräkningar; Publicerat är vad dokumentet faktiskt redovisar. Livslängderna 25 och 50 år anges i deklarationstexten; 10 och 15 faller ut av beräkningen på konventionella värden. All amounts in kr. The Simple and Annuity columns are our calculations; Published is what the document actually states. The 25- and 50-year lives are stated in the declaration text; 10 and 15 fall out of the arithmetic onto conventional values.

Räntan: 3,0 %, och varför The rate: 3.0 %, and why

Löser man ut räntan ur varje publicerat par får man: 2,88 · 3,01 · 3,17 · 3,00 · 3,01 · 2,88 · 3,12 · 3,09 %. Åtta åtgärder, tre av varandra oberoende upprättare, samma tal. Solving for the rate in each published pair gives: 2.88 · 3.01 · 3.17 · 3.00 · 3.01 · 2.88 · 3.12 · 3.09 %. Eight measures, three independent producers, the same figure.

Sannolikt är 3,0 % inte den ränta någon skriver in, utan den som blir kvar. En av deklarationerna anger ”4 % realkalkylränta och en årlig energiprisökning med 1 %” — och 1,04 ÷ 1,01 − 1 = 2,97 %. Det är en rimlig förklaring som reproducerar talen, men vi har inte hittat något dokument som föreskriver just den kombinationen. Behandla den som en läsning, inte som en regel. In all likelihood 3.0 % is not the rate anyone enters, but the one that survives. One of the declarations states "4 % realkalkylränta och en årlig energiprisökning med 1 %" — and 1.04 ÷ 1.01 − 1 = 2.97 %. That is a plausible explanation which reproduces the figures, but we found no document prescribing that particular combination. Treat it as a reading, not a rule.

Invändningen mot metodenThe objection to this method

Räntan är inte oberoende av livslängden. För att lösa ut r måste n antas, och vi antog Belok. Hade de upprättarna räknat på 30 år i stället för 40 ger samma publicerade kr/kWh omkring 1,75 %. Räntan och livslängden är alltså ett par, inte två fynd. Och spridningen — 2,88 till 3,17 % — är misstänkt tät: tre yrkespersoner som väljer fritt landar på 2, 4, 5 och 6 %. En klunga inom ±0,15 procentenheter kan lika gärna betyda att alla tre klickade samma förvalda värde i samma program. Denna invändning kommer från en verksam energiexpert och vi tycker den är riktig. The rate is not independent of the service life. Solving for r requires assuming n, and we assumed Belok's. Had those producers used 30 years instead of 40, the same published kr/kWh implies about 1.75 %. Rate and life are a pair, not two separate findings. And the spread — 2.88 to 3.17 % — is suspiciously tight: three professionals choosing freely land on 2, 4, 5 and 6 %. A cluster inside ±0.15 points may simply mean all three clicked the same default in the same program. This objection came from a practising energy expert and we think it is correct.

Värt att vetaWorth knowing

Flera rapporter definierar besparingskostnad i sin egen ordlista som den enkla divisionen — och publicerar sedan annuitetsberäknade tal. Etiketten är alltså inte att lita på. Räkna på talen. Several reports define besparingskostnad in their own glossary as the simple divide — and then publish annuity-based figures. The label cannot be trusted. Check the arithmetic.

Livslängder Service lives

Här finns faktiskt en publicerad tabell: Belok, Totalmetodiken handbok ver 1.6, bilaga 3, som Energimyndigheten hänvisar till i sin LCC-manual. Sammanfattat: 40 år för byggnadstekniska åtgärder, 15–20 år för installationstekniska. Here a published table does exist: Belok, Totalmetodiken handbok ver 1.6, annex 3, which Energimyndigheten cites in its LCC manual. In summary: 40 years for building-fabric measures, 15–20 for building-services measures.

ÅtgärdMeasure Belok CEN 15459 2006/32/EG
Fasad-, tak- och grundisoleringFacade, roof and ground insulation4025–30
Energieffektiva fönsterEnergy-efficient windows4030
Tätare klimatskalImproved airtightness405
FTX2015–2017–20
SolvärmeSolar thermal2015–2520
SolcellerSolar PV2023
Behovsstyrd ventilationDemand-controlled ventilation151515
FrånluftsvärmepumpExhaust-air heat pump1515–2015
Bättre styrning av värmeImproved heating control1515–2510
Ekonomisk livslängd i år. Observera skillnaden mot avskrivningstid — Energimyndigheten är uttrycklig med att avskrivningstid är ett bokföringstekniskt begrepp som inte hör hemma i en investeringskalkyl. Economic life in years. Note the distinction from avskrivningstid — Energimyndigheten is explicit that depreciation period is an accounting concept with no place in an investment calculation.

Moms och ROT VAT and the ROT deduction

ROT dras inte av i den praxis vi kunnat granska. En av rapporterna skriver det rakt ut: ”Investeringen för specifik energiåtgärd kan minskas ytterligare om det finns möjlighet till bidrag, vilket vi inte tagit hänsyn till i våra beräkningar.” Publicerade kr/kWh är alltså bruttotal före skattereduktion. ROT är 2026 30 % av arbetskostnaden, högst 50 000 kr per person och år. ROT is not deducted in the practice we were able to examine. One report says so outright: "Investeringen för specifik energiåtgärd kan minskas ytterligare om det finns möjlighet till bidrag, vilket vi inte tagit hänsyn till i våra beräkningar." Published kr/kWh figures are therefore gross of the tax deduction. ROT in 2026 is 30 % of the labour cost, capped at 50,000 kr per person per year.

Momsen är sämre dokumenterad. Den enda uttryckliga uppgift vi hittade var ”kostnaderna är angivna exklusive moms” — men i en BRF-rapport, där det är yrkesnormen. För villa, där kunden är konsument och priser normalt anges inklusive moms, hittade vi ingen konvention alls. Det är ett antagande som måste redovisas, inte en konstant. VAT is worse documented. The only explicit statement we found was "kostnaderna är angivna exklusive moms" — but in a housing-association report, where quoting ex-VAT is the professional norm. For detached houses, where the client is a consumer and prices are normally quoted inclusive, we found no convention at all. That is an assumption to be declared, not a constant.

Vad det här betyder What this means

Samma fysiska åtgärd på samma hus kan publiceras till 0,58 eller 0,84 kr/kWh — en skillnad på 45 % — utan att något av talen är fel, och utan att någon läsare kan se varför de skiljer sig. Registret lagrar två utdata och ingen indata. The same physical measure on the same house can be published at 0.58 or 0.84 kr/kWh — a 45 % difference — without either figure being wrong, and without any reader being able to see why they differ. The register stores two outputs and no inputs.

Det är inte ett fel hos experterna. Det är vad som händer när ett tal krävs utan att metoden anges. Slutsatsen är enkel: redovisa dina antaganden bredvid talet. Och räkna med att kunden ändå frågar efter återbetalningstiden — det är det tal som sägs på plats, oavsett vad formuläret vill ha. Ränta, livslängd, moms och bidragshantering. Fyra rader som gör skillnaden mellan en siffra som går att granska och en som bara går att tro på. This is not a failing of the experts. It is what happens when a figure is demanded without a method being specified. The conclusion is simple: state your assumptions beside the figure. And expect the client to ask for the payback period anyway — that is the number spoken on site, whatever the form wants. Rate, service life, VAT and subsidy treatment. Four lines, and they are the difference between a number that can be checked and one that can only be believed.

Räkna på ditt eget fall Run your own case

Åtgärdskalkylen använder metoden ovan och visar varje antagande öppet. Gratis, ingen inloggning. The measure calculator uses the method above and shows every assumption openly. Free, no sign-in.

Källor och förbehåll.Sources and caveats. BFS 2026:10 (BED 13) genomsökt i sin helhet · BeBo, Vägledning – Lönsamhet och kostnader, 2024-01-31 · Belok, Totalmetodiken handbok ver 1.6, bilaga 3 · Energimyndighetens manual för LCC-beräkning · Skatteverket om rotavdraget 2026 · åtta publicerade energideklarationer och åtgärdsrapporter. De åtta fallen är de vi kunde hitta där båda talen redovisas i samma dokument — det är ett litet och självvalt urval, inte ett statistiskt stickprov. Räntan 3,0 % är framräknad ur dem, inte hämtad ur någon föreskrift. Uppdelningen i 4 % realränta och 1 % energiprisökning är vår tolkning. BFS 2026:10 (BED 13) searched in full · BeBo, Vägledning – Lönsamhet och kostnader, 31 Jan 2024 · Belok, Totalmetodiken handbok ver 1.6, annex 3 · Energimyndigheten's LCC calculation manual · Skatteverket on the 2026 ROT deduction · eight published energy declarations and åtgärdsrapporter. The eight cases are those we could find where both figures appear in the same document — a small, self-selected set, not a statistical sample. The 3.0 % rate is derived from them, not taken from any regulation. The split into 4 % real rate and 1 % energy-price escalation is our own reading.